Mekaniska faktorer är viktiga vid smärta men sällan bara genom mekaniska effekter

Muskler och leder har utan tvekan en mekanisk funktion i att skapa rörelse, stabilitet, producera kraft och på så sätt stimulera fysisk förmåga. Över tid formar sig kroppen efter de påfrestningarna vi utsätter den för vilket är basen till varför muskler blir starkare med styrketräning eller varför hjärtat blir starkare med konditionsträning.

Allt det här gör nog att vi känner oss som mekaniska varelser och så fort en kroppsdel börjar smärta så tolkas det ofta mekaniskt. Det här perspektivet är väldigt etablerat när det kommer till rehabilitering av smärta och skador. Ryggsmärta? Du behöver få dina vävnader att bli rörligare, starkare och stabilare. Artros? Du behöver träna dina muskler så att dem stöttar dina leder. Hur bra lyckas vi med det här perspektivet? En nyligen gjord sammanställning på träning vid artros (1) visade att effekten på gruppnivå är 6.5 poäng minskning av smärta på 0-100 skala efter träning i 12 veckor. Vid träning under längre tid än så var effekten till och med något mindre. En sammanställning på effekten av träning på personer med akut ländryggssmärta (2) visade att träning minskade smärta med 0.8 poäng på 100-gradig skala. En annan sammanställning (3) undersökte träning för personer med långvarig ländryggssmärta och visade en minskning av smärta på 15 poäng på en 0-100 gradig skala. Det skall poängteras att detta är effekter på gruppnivå där personer både kommer att ha bättre och sämre effekt än det gemensamma medelvärdet. Jag tror dock inte att jag behöver säga så mycket mer om effekten av träningen. (Och då har jag inte ens nämn eller länkat till forskning som tyder på att stor del av effekten av träningen inte har med träningen i sig att göra – så kallade kontextuella faktorer (4).

Ett problem att illustrera av detta är att biomekanik är ett begränsat sätt att se på smärta. Mekaniken kan absolut vara en del av smärta, inte minst i samband med tydlig skadehändelse eller överbelastning. Många smärtor är dock inte uppenbara skador eller överbelastningar. Även om vi håller oss kvar vid mekanisk belastning så stimulerar det inte bara mekaniska funktioner utan även till stor del fysiologiska funktioner i kroppen. Mekanik och fysiologi går hand i hand där det ena hela tiden påverkar det andra. Många studier på smärta illustrerar att det är så här och träning vid knäartros är ett bra exempel. Styrketräning ökar alla krafterna i knäleden samtidigt som det minskar smärtan något (5). Hur kan en led med lite sjukdomsprocess, mekaniskt ”slitage” och smärta bli bättre av ökade påfrestande krafter? För att mekanisk belastning är stimulerande för leden och kanske framför allt ur ett fysiologiskt perspektiv. Mekanisk belastning på knäna är lite anti-inflammatoriskt (6), framförallt om det är på en för individen passande nivå. På råttor med artros har forskare visat att ökad mekanisk belastning faktiskt ger en försämring av leden (7). Det hela handlar nog om att stimulera leden för att vara i balans där både för lite och för mycket kan försämra läget.

En studie från 2017 (8) undersökte om ökningen i ålder och BMI förklarade varför artros dubblats sedan 1800-talet och gjorde slutsatsen att dessa två faktorer inte räcker. Även om studien inte nämner någon annan potentiell orsak går det nog att tänka sig att andra förhållanden i levnadsvanor har ändrats. Metabol ohälsa (för dålig kost och aktivitet/träning + andra påfrestande hälsovanor över tid) som troligen är en av faktorerna och där endast 12% av USA’s befolkning är metabolt hälsosamma (9).

Ett annat exempel är ryggsmärta som jag har skrivit en hel del om tidigare. Jag beskriver i den här texten att det är väldigt svårt att gissa vilka som kommer att få ryggsmärta, inte minst genom biomekaniska faktorer så som hur personer ser ut eller rör sig. Inte heller ger bilddiagnostik en klarare bild över ryggsmärta och förändringar på till exempel MR-undersökning är nästan oviktiga i en grad som jag själv tycker är förvånande. Det finns en mängd studier som visar att hur det ser ut i ryggen på MR säger inte så mycket om varken grad av problem eller grad av förväntad återhämtning (10–12).

Ett annat problem med bilddiagnostik är att personer med smärta får den här informationen och tolkningen kan i sig bidra till en uppfattning av skör rygg samt att förändringarna inte går att göra så mycket åt (13,14), vilket kan tolkas som att smärtan inte går att göra så mycket åt. Vilket på sätt och vis kanske är lite sant i sig (det finns ingen superbra metod för att behandla ryggsmärta) men den är inte sann av den anledningen som personerna tror.

En sammanställning gjord efter frågan om ryggsmärta är kopplad till att vara otränad kunde inte nå någon säker slutsats (15). En experimentell studie (16) visade att smärta inte var kopplad till den fysiska förmågan i sig men till hur aktiva personerna i fråga var. Mer regelbundet aktiva personer hade mindre smärta. Något som indikerar att det troligen handlar mer om den aktiva stimuleringen av fysiologin i sig än den enskilda fysiska förmågan. Vi rör oss varje dag och använder våra kroppar på flertalet mekaniska sätt och detta influerar mycket i kroppen. Onekligen kan mekaniska påfrestande rörelser över tid få smärtsystemet att reagera men det är inte bara för att något mekaniskt då har hänt utan för att något fysiologiskt också kan ha hänt. Smarta sätt att använda kroppen mekaniskt tillsammans med alla andra hälsovanor gör att kroppen får en välbalanserad fysiologi som är lite svårare att rubba ur balans. Även om du upplever dig själv som statisk så finns det ingenting innanför huden som på något sätt bör tolkas som det.

1. Holden MA, Hattle M, Runhaar J, Riley RD, Healey EL, Quicke J, m.fl. Moderators of the effect of therapeutic exercise for knee and hip osteoarthritis: a systematic review and individual participant data meta-analysis. Lancet Rheumatol. 01 juli 2023;5(7):e386–400.

2. Exercise therapy for treating acute non-specific low back pain [Internet]. [citerad 02 januari 2025]. Tillgänglig vid: https://www.cochrane.org/CD009365/BACK_exercise-therapy-treating-acute-non-specific-low-back-pain

3. Hayden JA, Ellis J, Ogilvie R, Malmivaara A, van Tulder MW. Exercise therapy for chronic low back pain. Cochrane Database Syst Rev. 28 september 2021;9(9):CD009790.

4. de Roode A, Heymans MW, van Lankveld W, Staal JB. The impact of contextual effects in exercise therapy for low back pain: a systematic review and meta-analysis. BMC Med. 23 oktober 2024;22(1):484.

5. Yokoyama M, Iijima H, Kubota K, Kanemura N. Exploring the modification factors of exercise therapy on biomechanical load in patients with knee osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Clin Rheumatol. juli 2023;42(7):1737–52.

6. Fu S, Thompson CL, Ali A, Wang W, Chapple JP, Mitchison HM, m.fl. Mechanical loading inhibits cartilage inflammatory signalling via an HDAC6 and IFT-dependent mechanism regulating primary cilia elongation. Osteoarthritis Cartilage. juli 2019;27(7):1064–74.

7. He Z, Nie P, Lu J, Ling Y, Guo J, Zhang B, m.fl. Less mechanical loading attenuates osteoarthritis by reducing cartilage degeneration, subchondral bone remodelling, secondary inflammation, and activation of NLRP3 inflammasome. Bone Jt Res. 22 oktober 2020;9(10):731–41.

8. Wallace IJ, Worthington S, Felson DT, Jurmain RD, Wren KT, Maijanen H, m.fl. Knee osteoarthritis has doubled in prevalence since the mid-20th century. Proc Natl Acad Sci U S A. 29 augusti 2017;114(35):9332–6.

9. Araújo J, Cai J, Stevens J. Prevalence of Optimal Metabolic Health in American Adults: National Health and Nutrition Examination Survey 2009-2016. Metab Syndr Relat Disord. februari 2019;17(1):46–52.

10. Kim HJ, Suh BG, Lee DB, Lee GW, Kim DW, Kang KT, m.fl. The influence of pain sensitivity on the symptom severity in patients with lumbar spinal stenosis. Pain Physician. 2013;16(2):135–44.

11. Keller A, Boyle E, Skog TA, Cassidy JD, Bautz-Holter E. Are Modic changes prognostic for recovery in a cohort of patients with non-specific low back pain? Eur Spine J Off Publ Eur Spine Soc Eur Spinal Deform Soc Eur Sect Cerv Spine Res Soc. mars 2012;21(3):418–24.

12. Yang X, Arts MP, Bartels RHMA, Vleggeert-Lankamp CLA. The type of cervical disc herniation on MRI does not correlate to clinical outcomes. Bone Jt J. november 2022;104-B(11):1242–8.

13. Darlow B, Dean S, Perry M, Mathieson F, Baxter GD, Dowell A. Easy to Harm, Hard to Heal: Patient Views About the Back. Spine. 01 juni 2015;40(11):842–50.

14. Bonfim I da S, Corrêa LA, Nogueira LAC, Meziat-Filho N, Reis FJJ, de Almeida RS. ”Your spine is so worn out” - the influence of clinical diagnosis on beliefs in patients with non-specific chronic low back pain - a qualitative study’. Braz J Phys Ther. 2021;25(6):811–8.

15. Huijnen IP, Bongers BC, Pepels BC, M Wittink H, A Verbunt J, Em Smeets R. Does Physical Deconditioning in Chronic Low Back Pain Exist? A Systematic Review. Acta Sci Med Sci. 01 januari 2022;191–216.

16. Tagliaferri SD, Armbrecht G, Miller CT, Owen PJ, Mundell NL, Felsenberg D, m.fl. Testing the deconditioning hypothesis of low back pain: A study in 1182 older women. Eur J Sport Sci. februari 2020;20(1):17–23.